Hållbara kläder är tidens trend. Hållbart mode, eller sustainable fashion, har blivit en etikett som används flitigt i marknadsavdelningarna på små och stora modehus. I de allra flesta fall är det bländverk som ska leda konsumentens uppmärksamhet bort från kläd- och textilindustrins enorma resursförbrukning.
Dagens konsumenter har vant sig vid fast fashion, där kläderna går ur mode efter kort tid och sedan slängs. Som en konsekvens bränns miljontals ton kläder varje år, vilket bidrar till de globala koldioxidutsläppen.
Modebranschen har med tiden utvecklats till en miljömässig katastrof. Med fyra årliga kollektioner krävs snabb omsättning och nästan non-stop-utförsäljning. Branschens förmåga att odla konsumentens önskningar och omvandla dem till behov är utan motstycke. Konsumenten har vants vid att ersätta sina kläder med nya trots att de inte är utslitna och kanske knappt har använts. Konsekvensen är att kläd- och textilbranschen i dag är den största miljöboven efter oljebranschen.
Avfall från textilproduktion är inget nytt, men problemet har vuxit i takt med lägre produktionskostnader och en ökande konsumtion. Miljöbelastningen från klädproduktion kommer bara att växa i framtiden, om inte konsumenten ändrar beteende.
År efter år slår modebranschen sitt eget rekord i produktion av avfall. Det uppskattas att den samlade mängden avfall från textilproduktionen ligger på 92 miljoner ton. När stora modehus hellre bränner överskottslager från tidigare kollektioner än säljer det till spotpris eller donerar det till återbruk, vittnar det om en kultur som spårat ur.
Etisk klädtillverkning
De senaste decennierna har det varit mycket fokus på etisk klädtillverkning, där uppmärksamheten riktats mot arbetsförhållandena i de länder där en stor del av världens textilier produceras. Det har lyckligtvis lett till bättre arbetsförhållanden för bönderna som producerar råmaterial till textilindustrin, samt fabriksarbetarna som tillverkar kläderna. Det är naturligtvis goda nyheter att arbetarna får en rimlig lön, och många varumärken och modehus har inte gått miste om möjligheten att stämpla sina kläder som hållbara eller fair trade eftersom de ger de nedersta leden i värdekedjan rimliga villkor.
Men bättre arbetsvillkor räcker inte ensamt, och de framsteg som gjorts på det området överskuggas av den massiva överkonsumtion vi bevittnar. Det framstår ofrivilligt komiskt när ett varumärke försöker marknadsföra sitt försök att rädda världen med en t-shirt eller tygkasse. Man försöker rädda världen med ännu mer konsumtion. Det kan man naturligtvis inte.
Miljöpåverkan från mode- och textilindustrin
- Mode- och textilindustrin är en av de mest förorenande i världen. 2015 släpptes 1,7 miljoner ton koldioxid ut, medan den samlade vattenförbrukningen var hela 79 miljarder kubikmeter.
- Bomull är särskilt krävande. Odling av bomull kräver stora mängder vatten. För att odla 1 kg bomull krävs upp till 20 000 liter vatten beroende på var den odlas. Det uppskattas att bomull upptar cirka 3 % av världens jordbruksmark och förbrukar 16 % av den samlade mängden bekämpningsmedel.
- Mängden avfall som genereras från textiltillverkning är 92 miljoner ton. Cirka 15 % av textiltillverkningen slutar som avfall innan den når konsumenten.
- Om världens befolkning som förväntat stiger till 8,5 miljarder människor år 2030 kommer konsumtionen av kläder att öka med 63 % till 102 miljoner ton, motsvarande 500 miljarder t-shirts.
- Genomsnittskonsumenten köper i dag 60 % mer kläder och använder dem hälften så länge som för 15 år sedan.
- EU och USA är världens största importörer av kläder och står för 37,4 % respektive 19,5 % av världens klädimport [1].
Modeindustrin står vid ett vägskäl. Affärsmodellen drivs av modets korta livslängd och av att hela tiden kunna leverera nya och spännande produkter, men samtidigt kan den inte längre ignorera konsumenternas efterfrågan på en mer miljövänlig produktion. De etiska modevarumärkena kommer att ha stort genomslag i sociala medier och kommer kanske med tiden att kunna vänja konsumenten av med att förnya garderoben flera gånger om året.
Vad kan man göra som konsument?
Det är väl bara naturligt att man gärna vill förnya sin garderob? Först och främst gäller det att vänja sig av med att hela tiden köpa nya kläder. Köp kläder av god kvalitet som du räknar med att använda i några år. Köp alltså mindre kläder av bättre kvalitet. Kläder som kan användas i många år eller eventuellt få nytt liv via second hand-butiken.
Undvik kemiskt framställda textilier som polyester, eftersom det inte bara är svårnedbrytbart utan också bidrar till den ökande mängden mikroplast i naturen när du tvättar det. Ja, polyester är i grunden en plastprodukt som är svår att återvinna och oftast slutar på förbränning när den slängs.
Hos PashminaWear döljer vi inte att klädproduktion inte är hållbart. Vi fokuserar på att tillverka kvalitetskläder och accessoarer av förstklassiga material som kashmir, ull och siden. Våra kashmirhalsdukar och -sjalar tillverkas i Nepal, som är ett av världens fattigaste länder. På det sättet är vi med och säkrar varaktiga arbetsplatser i ett land som inte har mycket industri, och ser till att alla led i produktionen får en rimlig lön och rimliga arbetsvillkor.
Källa
[1] Global Fashion Agenda and The Boston Consulting Group, Inc. (2018), Pulse of the Fashion Industry