Vanliga frågor om kashmir

Kashmir är en ullfiber från kashmirgetens underull. Kashmir tillhör gruppen lyxfibrer, tillsammans med bland annat silke, jak, merino och vikunja.

Geternas underull är mycket fin och fungerar som ett isolerande lager, så att de kan överleva de kalla vintrarna. Ullfibrernas diameter är mellan 12,5 och 19 mikrometer, och de har en genomsnittlig längd på 35–50 mm. Som jämförelse har ett människohår en genomsnittlig diameter på ca 65 mikrometer. När våren kommer fäller de pälsen för att inte överhettas, och då samlas den in för vidare bearbetning.

Den allra största delen av världens kashmir produceras i Kina.

Många tror att kashmir kommer från Italien. Landets stora modeindustri tillverkar visserligen mycket kläder av kashmir, men de kan inte själva framställa ullen. Ullen kommer från kashmirgeten, som egentligen bara är en tamget som lever i kalla trakter. Det är nämligen kylan som gör att kashmirgeten utvecklar den fina underull som kan användas till det oemotståndligt mjuka kashmirgarnet. Den allra största delen av världens kashmirull produceras i Kina, men även Mongoliet, Australien och Indien producerar kashmir.

Det finns ingen skillnad. Det är två ord för samma sak som används om vartannat.

Pashmina används ofta om de klassiska handvävda halsdukarna och sjalarna, men båda orden har samma ursprung. Cashmere är det franska ordet för det som man på lokalt språk kallade pashmina. Ordet pashmina härstammar från ordet ”pashm” som betyder ”mjukt guld” på lokal dialekt.

Pashmina är dock inte en internationellt erkänd fiber och får därför inte användas för att deklarera innehållet i textilier. Därför är våra pashminahalsdukar deklarerade som kashmir. Tyvärr ser vi numera många halsdukar och sjalar från Indien och Nepal som är deklarerade som 100 % pashmina. De är ofta av dålig kvalitet och har gett pashmina ett något skamfilat rykte.

Det är den högst sannolikt inte. Det säljs väldigt mycket imiterad kashmir på marknader och i butiker i turistområdena i Kathmandu.

Det finns bokstavligen tusentals butiker i Nepal som säljer pashmina, kashmir och jak. Tyvärr har det utvecklats till en kapplöpning mot botten, så att kvaliteten blir sämre och sämre för att kunna erbjuda turisterna lägsta möjliga pris. Man kan mycket väl hitta den äkta varan i Nepal och Indien, men det är en god idé att göra lite research i förväg, så att man vet vilka butiker man kan lita på. Går man in i en slumpmässig butik är det stor risk att bli lurad.

Det är svårt att avgöra definitivt utan ett laboratorietest.

Man kan göra bränntestet hemma, om man kan klippa av en bit tyg utan att förstöra plagget (annars är det inte så meningsfullt). När man bränner en bit tyg avslöjas ganska lätt om det är ull, silke eller syntetfibrer. Eftersom oäkta kashmir ofta är blandningar av allt möjligt kan det dock vara svårt att identifiera de olika komponenterna. Har bränntestet visat att det är ull kan man glädja sig åt att man har köpt en ullprodukt. För att klargöra exakt vilken typ av ull det rör sig om krävs ett laboratorietest.

Om ett erbjudande låter för bra för att vara sant – så är det nog också det. Köp bara kashmir från butiker som har funnits en längre tid och som har ett gott rykte.

Vi ser ofta webbshoppar dyka upp som säljer kashmirprodukter otroligt billigt, för att sedan stänga ned lika snabbt igen. Det kan vara mycket svårt att upptäcka de falska sidorna, men det finns några saker man alltid bör se efter när man handlar på nätet.

Se alltid efter om det tydligt anges ett organisationsnummer på sidan. Finns det ett telefonnummer du kan kontakta butiken på? Finns det en fysisk adress? Bluffbutiker vill helst inte komma i kontakt med sina kunder, så om denna information saknas kan det vara ett dåligt tecken.

Det finns inga officiella industristandarder för kashmirkvalitet.

Vissa tillverkare och butiker använder beteckningar som Grade A och Superior Cashmere class 1 för att lyfta fram sina varor framför konkurrenternas, men beteckningarna säger egentligen inget om kvaliteten och används mer i syfte att snabbt och enkelt marknadsföra.

Vi köper kashmirgarn från samma tillverkare som de stora märkena, som kan dokumentera garnets sammansättning. Kvaliteten avgörs bland annat av fibrernas genomsnittliga tjocklek och längd. Den beräknas genom stickprov av ullfibrerna. Tjockleken ligger i intervallet mellan 12,5 och 19 mikrometer, och det garn vi använder ligger vanligtvis på 14–15 mikrometer i genomsnitt.

Textilier av fin ull som jak, merino och kashmir kan tvättas för hand eller i maskin.

Vårt bästa råd är dock att helt låta bli att tvätta det om inte plagget är riktigt smutsigt. Om det ”bara” luktar rök, matos, parfym eller liknande är det bättre att vädra det utomhus över natten. Det brukar ta bort lukten. Det är mer miljövänligt, och plagget håller också längre.

Måste du tvätta det, använd ett tvättmedel avsett för kashmir och ull. Tvättar du det för hand, använd ljummet vatten och skölj väl så att du får ut all tvål. Undvik att vrida ur vattnet, eftersom det kan göra plagget deformerat. Låt i stället plagget torka plant på en handduk. Har du en nyare tvättmaskin med ullprogram är det faktiskt att föredra, eftersom den får ut mer vatten ur plagget när den centrifugerar. Du får aldrig lägga ull, silke eller kashmir i torktumlaren. Följ den här anvisningen för tvätt och skötsel av kashmir och ull.

Nej, undvik torktumlaren, eftersom värmen från din torktumlare kan skada de känsliga kashmirfibrerna.

Undvik generellt att använda torktumlaren till ull och silke.

Kanske. Vi har med framgång använt en metod som kan användas för att dra tillbaka en krympt ulltröja till ursprunglig storlek.

Om du har tvättat din favorittröja fel är det värt ett försök, men det finns ingen garanti för att det lyckas, och tröjan blir inte som ny igen. Men misströsta inte – en ny kashmirtröja hittar du i vårt sortiment.

Ja, det går inte att undvika. Särskilt där plagget gnuggas mot andra plagg uppstår oundvikligen noppor.

Om kashmir noppar sig har inte nödvändigtvis något med kvaliteten att göra. Om du upplever noppor på ditt ullplagg kan de lyckligtvis lätt tas bort med en ullkam. Undvik att ta bort nopporna med fingrarna, eftersom du riskerar att dra i de fibrer som fortfarande sitter kvar i textilen.

Kashmirgetter kan inte födas upp på samma sätt som får som producerar vanlig ull. Det sätter en gräns för hur mycket kashmir som kan produceras, vilket påverkar priset.

Samtidigt har efterfrågan stigit stadigt under många år, vilket har lett till högre priser.

Inte alltid. Köper du kläder hos de stora märkena betalar du dyrt för varumärket och den marknadsföring som ligger bakom.

Stora märken har också vanligtvis flera led i värdekedjan som alla ska tjäna pengar. Vi tillverkar accessoarer för en handfull europeiska märken från vårt väveri i Kathmandu, men vi kan sälja samma kvalitet under eget namn, Cashmere Culture, till ungefär halva priset. Det kan vi göra eftersom vi säljer våra produkter utan fördyrande mellanhänder.

Ja, klimatförändringarna i de områden där stora delar av kashmirgetterna lever har bidragit till en mindre produktion av kashmir.

I många av områdena upplever man allt kraftigare snöfall, som dessutom börjar tidigare på året än vanligt, och därmed har det blivit svårare för getflockarna att hitta föda.

När vintrarna dessutom har blivit varmare producerar varje enskild get mindre av den fina ull som kan användas som kashmir. Det innebär att den samlade produktionen är under press, och leder till högre priser för dem som efterfrågar denna lyxfiber.

Klädproduktion generellt tär hårt på jordens resurser. Oavsett om det är ekologiskt eller inte är klassisk klädproduktion inte hållbar.

Det bästa sättet att skona miljön på är att köpa mindre kläder och gå bort från fast fashion där du byter ut garderoben flera gånger om året. När du köper kläder, köp kvalitet framför kvantitet. På så sätt köper du mindre kläder och det du köper håller längre.